Merit- och publikationsförteckning

1971, ”De kulturella återverkningarna på emigrationen” (tillsammans med Lars Huldén). Emigrationen och dess bakgrund. Svenska kulturfondens skrifter V, s. 76–85. Ekenäs.

1972, ”Kom, kom skall vi bo i Houtskär … Om sånglekstraditionen i Åbolands skärgård.” Åbolands sång och musikförbund 1922–1972. Festskrift, s. 179–189. Åbo.

1974, ”Gamla visor i ny dräkt.” Visa och visforskning. Meddelanden från Folkkultursarkivet 3, s. 97–119. Red. Ann-Mari Häggman. Helsingfors.

1974, ”Ruotsinkielisen alueen kansanmusiikkitoiminta.” Kansanmusiikipolitiikan seminaarit 1972 ja 1973. Tampereen Yliopiston Kansanperinteen laitoksen julkaisu 1, s. 88–95. Tampere.

1975, ”Österbottnisk folkmusik – Ruotsinkielisen Pohjanmaan kansanmusiikki.” Konstkommissionens i Vasa län informationsblad 1/1975.

1975, ”Spelmännen och forskningen.” [Debattartikel] Vasabladet 22.11.1975.

1976, ”Musik och folkpoesi till vardag och fest.” Lappfjärds historia III, s. 77–126. Vasa.

1976, ”Ruotsalaisseutujen pelimannit ja soittimet.” Paimensoittimista kisällilauluun. Tutkielma kansanmusiikista 1, s. 82–89. Kansanmusiikki-instituutti. Kaustinen.

1976, ”Folkvisan i skolan.” Vasabladet 28.11.1976

1977 ”Suomenruotsalaisten laulut.” Kansanmusikki 1. Laulusävelmiä, s. 263–273. Toim. Ahti Sonninen, Eero Polas. Paavo Kiiski, Urpo Jokinen. Vantaa.

1977, ”Suomenruotsalainen soitinperinne.” Kansanmusiikki 2, Soitinsävelmiä s. 92–101. Toim. Ahti Sonninen, Eero Polas, Paavo Kiiski, Urpo Jokinen. Vantaa.

1977, Folk Music in the Swedish speaking districts of Finland. Adult education in Finland. Kansanvalistusseura. Helsinki 1977.

1977, ”Ge folkmusiken en framtid!” Hufvudstadsbladet 9.10.1977.

1978, ”Två österbottniska byspelmän.” Kalender utg. av Svenska folkskolans vänner 1976–1977, s. 49–56. Helsingfors.

1978, ”Våra folkliga visor”. En visa vill jag sjunga, s. 6–9. Red. Egil Cederlöf. Helsingfors.

1979 ”Spelmannen i det österbottniska bondesamhället.” Sumlen 1979. Årsbok för vis- och folkmusikforskning, s. 59–71. Stockholm.

1979, ”Greta Dahlström – musiklärare, vissamlare, komponist.” Historiska och litteraturhistoriska studier 54, s. 239–247. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors.

1980, ”Erkki Ala-Könni. Forskare, samlare, kulturpionjär.” Budkavlen 1980, s. 6–16. Åbo.

1981, ”Filmen återger glädjen i dansen. Etnografisk film 1920–1980 och dokumentation av folklig dans 1977–1981.” Fynd och forskning. Meddelanden från Folkkultursarkivet 7, s. 157–181. Helsingfors.

1981, ”Och hela byn blev tom. Några estlandssvenskar berättar minnen.” Kalender utg. av Svenska folkskolans vänner 1981, s. 3–12. Helsingfors.

1981, ”Vironruotsalaisten parissa.” Seulaset. KKKTK:n ja Kalevalaseuran tiedotuslehti 1. 1981.

1981, ”Festernas musik i det gamla Vörå.” I Rågens rike. Vörå årspublikation 1981, s. 8–15.

1982, ”Folkdans.” Förord till faksimilutgåvan av Finlands svenska folkdiktning VI B (1 uppl. 1938). Särtryck. 18 s. Helsingfors.

1982, ”Bygungan.” Hufvudstadsbladet 3.8 1982 och Folkdansaren 4/1982, s. 5–7. I bearbetad form i M.A.O. Med andra ord: ett finlands-svenskt kulturmagasin. 3/1984.

1983, ”Estlandssvenskarna – det bortglömda folket.” Horisont 3/1983, s. 21–25.

1983, ”Brage och samhället.” Festtal vid Föreningen Brages i Vasa 75-års jubileum 26.3.1983. Vasabladet 27.3.1983.

1983, ”Våra sånglekar.” Folkdansaren nr 4. Utg. Finlands svenska folkdansring. Augusti 1983, s. 7–9.

1986, ”Visorna hölls vid liv i bygungan.” Nordvisa 3/1986. Stockholm.

1987, ”Greta Dahlström – en musikalisk tusenkonstnär.” Resonans 4/1987. Finlands svenska sång- och musikförbund.

1988, ’”Det var en baddare att kunna sjunga …’ Svea Jansson berättar.” Sumlen. Årsbok för vis- och folkmusikforskning 1988, s. 117–156. Stockholm.

1989, Visor i en västnyländsk familjetradition. Svenskbygden 5/89. Svenska folkskolans vänner.

1990. ”Jakob Edvard Wefvar. Vissamlaren som sålde kardor och förkunnade evangelium.” Inte bara visor. Studier kring folklig diktning och musik tillägnade Bengt R. Jonsson den 19 mars 1990. Skrifter utgivna av Svenskt Visarkiv 11, s. 139–156. Stockholm.

1991, ”Från knutdans till spelmansstämma. Spelmansmusiken under 100 år.” Musik–Sång–Fest 1891–1991. De finlandssvenska sångfesterna som kulturföreteelse och impulsgivare. Särtryck i Finlands svenska folkmusikinstituts småskrifter nr 1. 1991. (18 s.)

1992, Magdalena på Källebro. En studie i finlandssvensk vistradition med utgångspunkt i visan om Maria Magdalena. Svenska litteratursällskapets skrifter 576. Humanistiska avhandlingar 6. Helsingfors 1992. 375 s.

1992, ”Maria Murman. Vissångerskan på Ormsö.” Folk och Musik 1992, s. 32–44. Red. Ann-Mari Häggman. Finlands svenska folkmusikinstitut. Vasa 1992.

1992, ”Medeltida ballad och legendvisa.” Finlands historia I, s. 378–379. Red. Torsten Edgren m.fl. Helsingfors.

1992, ”Spelmännen och bondesamhället.” Spelmän och spelmansmusik i Närpes, s. 7–8. Red. Trygve Erikson. Vasa.

1992, Föregångare. Sveriges Radios dokumentära folkmusikinspelningar i Finlands svenskbygder 1957–1962. Finlands svenska folkmusikinstitut. Vasa 1992. 28 s.

1992, ”Finlands svenska folkdiktning 75 år.” SLS–arkiv 1992. Informationsblad utgivet av Svenska litteratursällskapets arkiv, s. 10–13. Helsingfors.

1993, ”Från vistext till kontext.” Budkavlen 1992, s. 37–42. Åbo.

1993, “Ballad singing in an Ostrobothnian Village.” ARV – Nordic Yearbook of Folklore 1992, s. 215–223. Uppsala. Även tryckt i The Stockholm Ballad Conference 1991. Edited by Bengt R. Jonsson. Skrifter utgivna av Svenskt Visarkiv. 12. Stockholm.

1994, ”Balladen en forskningstradition.” Texter om svensk folkmusik – från Haeffner till Ling, s. 217–223. Red. Owe Ronström och Gunnar Ternhag. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie nr 81. Stockholm.

1994, ”Jakten på kontexten.” Den episka visan. Red. Ann-Mari Häggman. NIF Rapporter nr 8, s. 73–76 (Även i Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 14). Åbo och Vasa.

1994, ”Pärtfiol och blänkande harmonika. De österbottniska spelmännens instrument 1850–1930.” Folk och musik 1994, s. 27–65. Red. Ann-Mari Häggman. Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 15. Vasa.

1994, ”Visan om Maria Magdalena. En nordisk legendvisa i finlandssvensk tradition.” Fródskaparrit 42. Bók 1994, s. 107–115. Föroya Fródskaparfelag. Torshavn.

1994, ”Folkets längtan i folkets dikt”. Festföredrag vid Svenska litteratursällskapets i Finland årshögtid den 5 februari 1993. Historiska och litteraturhistoriska studier 69, s. 7–21. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 588. Helsingfors.

1994, ”Folkmusiken – basen för vår musikförståelse.” Finlandssvenskt i skolan, s. 62–68. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner serie III, vol. 7. Helsingfors.

1995, ”Ballads as Symbols of Identity for the Swedish–speaking Minority in Finland.” 25th Internatinal Ballad Conference. Red. Donatien Laurent. Centre Internatinal de Rencontre des Culture de Tradition Orale. Mellac.

1995, ”Vår finlandssvenska folkmusik.” Harmonier. Musik och konst i skolan, s. 19–29. Red. Mikael von Nandelstadh. Utbildningsstyrelsen. Helsingfors.

1996, ”Sångerna som gav finlandssvensk identitet.” Folk och musik 1996, s. 27–52. Red. Ann-Mari Häggman. Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 22. Vasa.

1996, ”Brages fonogramarkiv får ny aktualitet.” Laboratorium för folk och kultur. Bulletin a/1996, s. 35–36. Brages 90-årsskrift. Helsingfors.

1997, ”Den folkliga musiktraditionen” (tills. med Björn Aksdal, Trondheim). Musik i Norden. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie nr 85. Särtryck 50 s. Stockholm.

1997, ”Om insamling, utgivning och forskning i Finlands svenskbygder.” Visa i Värend, s. 52–58. Red. Märta Ramsten. Svenskt visarkiv. Stockholm.

1997, ”Vad berättar visan om Maria Magdalena?” Visa i Värend, s. 59–64. Red. Märta Ramsten. Svenskt visarkiv. Stockholm.

1998, ”Topelius och barnens visor.” Källan 2/1998, s. 18–27. Svenska litteratursällskapet i Finland.

1998, ”Folkmusiksamlingar från Finlands svenskbygder.” Ur arkivens gömmor, s. 9–27. Folk och musik 1997–1998. Red. Ann-Mari Häggman. Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. Vasa.

1999, ”And it was Such a Strange Bird.” Two Men’s Experiences and Narratives of the Water-Sprite.” Islanders and Water–Dwellers, s. 81–86. Utg. Patricia Lysaght, Seamas Ó Catháín, Dáithí Ó h Ogáin. Dublin.

1999, ’”Sankta Lucia, ljusklara hägring …’. Vad musiken berättar om vårt luciafirande.” Lyskraft, s. 19–33. Red. Mao Lindholm. Helsingfors.

1999, ”Vikingamyt och musik.” Kalender utg. av Svenska folkskolans vänner 1999, s. 43–51. Helsingfors.

1999, ”Visor, sagor och sägner.” Finlands svenska litteraturhistoria I, s. 404–409. Red. Johan Wrede. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 1999.

1999, ”Coming down from the Mountains. Delving into Nordic folk song”. Nordic Sounds, s. 3–8. NOMUS. Nordic Music Committee 1/1999. Copenhagen.

2000, ”En fånge och hans visbok. Studier i och kring Johan Mårtensson Olins visbok.” Folk och musik 2000, s. 41–54. Red. Ann-Mari Häggman, Vasa.

2001, ”Sångaren Topelius – i Bellmans fotspår.” Sångens poetik. Folk och musik 2001, s. 122–136. Red. Ann-Mari Häggman och Lars Huldén. Vasa.

2001, ”Oskar Rancken och österbottningarna.” Oskar Rancken. Pedagog och samlare, folklivsvetare och historiker, s. 47–58. Red. Carsten Bregenhöj. Meddelanden från Folkkultursarkivet 18. Svenska litteratursällskapet i Finland: Helsingfors.

2001, Stora Sångboken. 250 finlandssvenska sånger och visor. Kommentarer till sångerna s. 348–395. Red. Lars Huldén, Ann-Mari Häggman m.fl. Skrifter utg. av Svenska folkskolans vänner 60. Helsingfors 2001.

2001, ”Finlandssvenska Amerikaemigranters musik.” Musik, möten, mångfald, s. 99–114. Red. Susanne Österlund-Pötsch. NNF Publications 8. Åbo.

2002, Vasa stads brand 1852. Vad visan, anekdoterna och reportagen berättar. Publikationer utg. av Finlands svenska folkmusikinstitut 32. Vasa. 55 s.

2002, Vaasan kaupungin palo 1852. Mitä laulu, tarinat ja lehtiartikkelit kertovat. Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 33. Vaasa. 55 s. 

2002, ”Lars Huldén och folkdiktningen.” Källan 1/2002, s. 24–31. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2002.

2003, ’”Kom skål våra gubbar …’ Ungmorsskålen på Kökar.” Boken om våra modersmål. Festskrift till Mikael Reuter på hans 60-årsdag den 17 maj 2003, s. 99–110. Red. Ann-Marie Ivars m.fl. Helsingfors.

2004, ”Att förvalta en musiktradition.” [25-års historik över Finlands svenska folkmusikinstitut]. Folk och musik 2002–2003. Vasa. 201 s.

2005, ”Visdiktaren Topelius och Nordens barn.” Balladar & blue Hawaii. Folkloristiske og musikkvitenskaplege studiar tilleigna Velle Espeland i höve 60-årsdagen 6 juli 2005, s. 37–52. Oslo.

2005, ”Symboler i den finlandssvenska musikens värld.” Kalender utg. av Svenska folkskolans vänner 2005, s. 34–43.

2006, ”Brage och den finlandssvenska sången.” Brage 100 år. Arv – Förmedling – Förvandling, s. 48–65. Red. Bo Lönnqvist, Anne Bergman, Yrsa Lindqvist. Helsingfors.

2007, Sånger för alla. Kommentarer till sångerna. Red. Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl. Publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut 40. Vasa. 288 s. 

2008, ”Brage och den österbottniska folksjälen.” Brage i Vasa 100 år, s. 7–14. Vasa.

2009 ”Bygungan – en skola för samsång och samarbete.” Social och liberal. Henry Olander 70 år, s. 139–149. Svenska folkskolans vänner. Helsingfors.

2010, ”Skålvisor i finlandssvensk tradition.” Fira klingande kalas, s. 73–77. Red. Henrik Huldén, Maryelle Lindholm, Anders G. Lindqvist. Finlandssvenska Rimakademin. Helsingfors.

2008–2011, Medlem av redaktionen för Biografiskt lexikon för Finland. 1–5, Artiklar till Biografiskt lexikon för Finland: ”Helsingius, Barbara” (1937– ), Vissångare, kompositör, fäktare; ”Holmgård, Rainer” (1944– ), Kyrkomusiker, musikpedagog, kompositör; ”Huldén, Lars” (1926– ), Professor, författare och översättare; ”Jakobsson, Fritz” (1940– ), Konstnär, porträttmålare; ”Jansson, Svea” (1904–1980), Folklig vissångare, traditionsbärare; ”Slotte, Alexander” (1861–1927), Författare, journalist, lärare.

2012, ”En åboländsk balladsångerska och forskningen.” Festtal vid Kungliga Gustav Adolfs Akademiens årshögtid 6.11.2011. Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2011. s. 19–27. Uppsala.

2015, ”Adolf Iwar Arwidssons Svenska fornsånger – samlingens bakgrund och tillkomst (tillsammans med Märta Ramsten).” Faksimilutgåva av Svenska fornsånger III (1842), s. 7–22. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Svenska litteratursällskapet i Finland i samarbete med Svenskt visarkiv. Uppsala och Helsingfors.

2015, ”Svenska folkvisor från forntiden och dess betydelse för visforskningen i Finland.” En alldeles egen och förträfflig National-Musik. Nio författare om Svenska folk-visor från forntiden (1814–1818), s. 45–54. Red. Märta Ramsten och Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXXXIX. Uppsala.

2021, ”Svea Jansson”. Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Skbl.se. Göteborg.