Förord

Folkmusik som begrepp och idé har haft olika innebörd i olika tidevarv. Ända sedan slutet av 1700-talet, när begreppet folkvisa (tyskans Volkslied) myntades av filosofen och diktaren Johann Gottfried Herder (1744–1803), har folkmusik i första hand förknippats med en lantlig allmogemiljö. Denna konnotation var särskilt stark i 1800-talets romantiska idéströmningar samtidigt som prefixet folk började användas i en mängd sammanhang avseende folkets seder och bruk, berättelser, dans, sång med mera. Med åren har folkmusik även kommit att ha en vidare innebörd. I dag spelar den sociokulturella kontexten en stor roll i hur folkmusik uppfattas. Även om folkmusik i dagligt tal ännu i dag närmast förknippas med spel och sång som har sina rötter i bondesamhället, så har begreppet utvecklats i en riktning som anspelar på ett vardagligt musicerande i form av folklig sång och musik. Och samtidigt har folkmusiken tidvis laddats med nationella och ideologiska associationer.

I föreliggande nummer av Folk och musik spinner några forskare och musiker vidare på dessa tankegångar genom att ge exempel på hur folkmusiken har betraktats och använts i olika sammanhang. Artiklarna bygger på de föredrag som skribenterna höll på webbinariet ”Folkmusiken som källa till inspiration och identifikation” som hölls vid Finlands svenska folkmusikinstitut den 10 november 2022. Alf Arvidsson skriver om folkmusikens genredynamik sett ur ett historiskt perspektiv. Daniel Fredriksson undersöker vad som händer när musiker inkluderar auditivt och visuellt arkivmaterial i sina uppträdanden. Tom Forsman redogör för projektet ”Folkmusik i Sydösterbotten” som han driver tillsammans med Mats Granfors och Ann-Mari Häggman. Johanna Björkholm diskuterar hur folkmusik och folkdans används i tryggande av immateriellt kulturarv. Numret innehåller även en recension av boken Langeleik – heile Noregs instrument samt en presentation av en ny webbplats vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) där man presenterar institutets folkmusikaliska arkivmaterial.

Alla ovan nämnda artiklar pekar på arkivens stora betydelse vid studier och utövande av folkmusik. Detta uppmärksammas under år 2023 när Centralen för folkmusikens och -dansens befrämjande i Finland utlyst arkiv som årets tema.

Niklas Nyqvist

producent