Förord

Folkmusik och -dans är tätt sammanflätade fenomen. Inom folkmusikforskningen har dock dansen ofta hamnat i skymundan. Detta kan med lätthet konstateras då man begrundar tidigare nummer av Folk och musik, från det första numret som kom ut 1992 fram till det senaste. Endast ett nummer (1999) tar fasta på ämnet folklig dans, i övrigt hittar man endast sporadiska artiklar, såsom Wictor Johanssons artikel om det kommunistiska folkdanslaget Skäran, utkommen 2020.

Webbinariet ”Forskning kring folklig dans”, som ordnades den 17 november 2024 av Finlands svenska folkmusikinstitut, lyfte fram den folkliga dansen genom föredrag av etablerade folkdansforskare från Finland, Sverige och Norge. Föredragshållare Mats Nilsson, i huvudsak verksam i Sverige, som berättade om sina 40 år som folkdansare och forskare inom etnologi, med särskild inriktning på folklig dans. Vidare höll den finska folkdansforskaren Petri Hoppu ett föredrag om de traditionella danserna kadrilj, menuett och purpuri och hur dessa lyckats överleva i dagens moderna samhälle. Den norska professorn i dansvetenskap vid NTU Anne Margrethe Fiskvik höll, slutligen, ett föredrag om dansen halling och hur den traditionella dansen använts som utgångspunkt i moderna koreografier som framförts på scen.

Dessa föredrag finns i omarbetad form publicerade som artiklar i detta nummer av Folk och musik. Numret innehåller också en artikel av den finländska musiketnologen Elina Seye där hon redogör för processen då den internationella organisationen International Council for Traditional Music (ICTM) bytte namn till International Council for Traditions of Music and Dance (ICTMD). Därtill ingår folkmusikern och musikforskaren Sofia Joons lectio praecursoria Det var främlingar och dock fränder – estlandssvenska identitetsformeringar med visor som verktyg, som hon höll i samband med sin disputation för doktorsgraden i musikvetenskap vid Åbo Akademi den 11 mars 2024.

Niklas Nyqvist

specialforskare