Gå tillbaka till artikeldetaljer Finlands svenska folkdiktning på nätet

Pia Lindholm

Finlands svenska folkdiktning på nätet

En guldgruva av äldre finlandssvensk folktradition öppen för alla

Är du intresserad av valser från Åland, av att veta mer om spelmannen Mickel Bergman eller upptecknaren Alfhild Forslin? Vill du lyssna på någon av de mer än 3 000 upptecknade spelmansmelodier som erbjuds, eller skapa egna versioner av dem? Eller är du kanske nyfiken på något annat traditionsvetenskapligt? På hur man botade sjukdomar förr, spådde i naturen eller vilka sagor som berättades i Kronoby kring sekelskiftet 1900? En diger musikskatt och åtskilligt mycket mer hittar du på folkdiktning.sls.fi där praktverket Finlands svenska folkdiktning finns digitalt utgiven i sin helhet. I denna artikel presenteras den planering och det arbete som gjorts för att få till stånd en webbpublicering av detta för länge sedan upptecknade och nedtecknade traditionsvetenskapliga material.

Vad är Finlands svenska folkdiktning?

Om man letar efter ett uppslagsverk över finlandssvensk folktradition är Finlands svenska folkdiktning, även kallad finlandssvenskarnas Kalevala, ett bra ställe att börja. Verket utkom som en del av Svenska litteratursällskapets (SLS) skriftserie mellan åren 1917−1975, och är ett praktverk på 21 volymer, indelat i åtta folkloristiska genrer. Volymerna omfattar över 12 000 sidor traditionsmaterial, upptecknat på hela det finlandssvenska språkområdet. Här träder den äldre folkkulturen fram i form av sagor, sägner, folktro, ordspråk, folkmusik och annat folkminnesmaterial, insamlat på bland annat SLS initiativ i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier. Genom att dokumentera och bevara folkdiktningen ville man höja den svenskspråkiga allmogebefolkningens självmedvetande. Materialet samlades in som en räddningsaktion. Man var rädd att de äldsta kulturella uttrycken höll på att dö ut.

Att publicera det äldsta traditionsmaterialet för en bredare publik är ingalunda en ny tanke. Ernst Lagus, medlem i Svenska litteratursällskapets styrelse sedan 1891, förespråkade redan 1908 en publicering av materialet. Då Lagus presenterade sin idé om publicering för SLS styrelse 1908, var tanken att det med stor möda insamlade arkivmaterialet skulle ut ur arkivens gömmor och göras tillgängligt för en bredare allmänhet. Syftet med att bearbeta samlingarna och publicera dem var att sprida kännedom om det svenskspråkiga folket i Finland bland forskare i Finland och i det övriga Norden. Idag ser vi gärna att allt fler får bekanta sig med detta fina material och att alla som är intresserade får möjlighet att använda det.

Ett kärt hantverk – att omvandla traditionsmaterial i arkiven till en mångsidig presentation på webben

Arbetet med att synliggöra arkivmaterialet och Finlands svenska folkdiktning har fortsatt i Ernst Lagus anda ända till idag, med den skillnaden att vi nu har helt andra tekniska möjligheter och digitala miljöer än för hundra år sedan. Den snabba tekniska utvecklingen syns redan tydligt i projektets förhållandevis korta historia. Då medel för att inleda digitaliseringen av verket beviljades 2008 gick projektgruppen in för att börja med spelmansmusikvolymerna. Detta hade flera orsaker. Dels är materialet i dessa volymer det mest efterfrågade och mest använda, dels är det möjligt att i en webbversion ge användaren en hel del information och material som sträcker sig utöver det som finns i de tryckta volymerna.

Volym 6, Folkdans, A3 Bröllopsmusik.
Omslaget till en av volymerna i Finlands svenska folkdiktning, här i ram som en del av utställningen om samlingsverket och några av människorna bakom materialet. Utställningen öppnades 9.10.2019 i SLS lokaler i Helsingfors.

Den första åtgärden för projektgruppen var att låta skanna in och koda den tryckta volymen enligt våra önskemål. Arbetet gjordes av en utomstående leverantör. Det var viktigt för oss att de uppgifter som finns i den tryckta boken, som t.ex. var uppteckningen är gjord, upptecknarens och spelmannens uppgifter, skulle kodas, men vi ville också att materialet skulle förses med fler koder, t.ex. för originalsamlingens placering, uppteckningstidpunkt och kommentarer. Detta för att göra webbutgåvan så rik på information som möjligt. De uppgifter som fanns i boken måste också ibland skrivas ut, såsom t.ex. upptecknarens hela namn, som endast fanns som initialer i den tryckta boken. Uppgifterna i den tryckta boken kodades först i en XML-fil varifrån de senare överfördes till en Filemaker-databas som sedan fylldes på med uppgifter ur originalsamlingarna och övriga källor. Kodningen i materialet lade grunden för presentationen av detta fina arkivmaterial på webben. I och med att uppgifterna kodades blev det möjligt för användaren att hitta alla melodier som är upptecknade på en viss ort eller spelade av en viss spelman.

Skärmklipp av post i Filemaker-databas.
Filemaker-databasen där informationen ur de tryckta böckerna är registrerad.

Databasen fick med tiden flera underkataloger – en underkatalog för upptecknare respektive spelmän där information om personerna, bilder på dem och uppgifter om vilka melodier de hade upptecknat eller framfört, fogades in. Vi ville också utöka webbplatsen med så mycket tryckt material som möjligt och skannade därför in relevanta artiklar som länkades till webbplatsen via ytterligare en underkatalog i databasen. Det tryckta materialet består av en hel del artiklar om den finlandssvenska spelmanstraditionen, spelmän eller upptecknare och, vilket var särskilt glädjande, en hel del äldre artiklar som kan vara svåra att få tag på idag. Artiklarna är sparade som OCR-behandlade pdf-filer, vilket gör det möjligt att söka i dem på relevant ord.

Melodimaterialet i sin tur bearbetades med hjälp av två olika program som omformade de tryckta noterna till digital musik. Först klipptes samtliga melodier ut ur den inskannade boken via ett bildbehandlingsprogram. Bilderna kördes sedan in en i taget i programmet SmartScore ProX som gjorde digitala versioner av musiken. Melodierna sparades bl.a. som MusicXml-filer, som är ett standardiserat öppet filformat som fungerar för de flesta noteringsprogram och applikationer. MusicXml-filerna kan laddas ner direkt på webbplatsen. De digitala melodierna sparades också som midifiler eftersom vi ville att användarna skulle kunna lyssna på melodierna direkt på webbplatsen.

Skärmklipp av melodipost.
En melodipost på den nya webbplatsen för Finlands svenska folkdiktning. Här kan man spela upp melodin och ladda ner den i olika filformat, samt ta del av uppgifter om bl.a. låttext, spelman, upptecknare och ort. Under melodiposten finns även andra melodier som tillhör samma låttyp.

En bekant musikresurs i ny skrud

År 2010 publicerade SLS den första spelmansvolymen VI A1 Äldre dansmelodier på SLS webbplats med 1 100 menuetter, polskor och polonäser. Under årens lopp har webbplatsen kompletterats med information om materialet i VI A2 Yngre dansmelodier och VI A3 Bröllopsmusik. Hösten 2019 nåddes ytterligare en milstolpe i verket Finlands svenska folkdiktnings långa och färggranna historia, då projektets webbplats nylanserades med förnyad layout och ny funktionalitet på en generisk plattform som IF-avdelningen (Informationsförvaltningen) vid Svenska litteratursällskapet utarbetat. I och med nylanseringen är melodierna i samtliga tre spelmansvolymer tillgängliga som digitala versioner. Med bl.a. över 3 000 melodier, information om närmare 500 spelmän och över 50 upptecknare är webbplatsen en guldgruva för utövande musiker, musiklärare och elever, samt naturligtvis andra som är intresserade av spelmansmusik från hela Svenskfinland. Du hittar menuetter, polskor, polonäser, valser, marscher och många fler låttyper som du kan ladda ner och lyssna på. Om du vill kan du också skapa egna versioner av med hjälp av de otaliga musikbehandlingsprogram som finns att tillgå idag, en del gratis på webben.

Finlands svenska folkdiktning.
Ingångssidan på Finlands svenska folkdiktnings webbplats. Under den korta introduktionstexten finns länkar till samtliga volymer i samlingsverket, uppordnade enligt åtta folkloristiska genrer.

En nyhet är att webbplatsen idag omfattar samtliga volymer i samlingsverket Finlands svenska folkdiktning i pdf-format, ett länge efterlängtat tillägg eftersom volymerna sedan länge varit slutsålda. Du kan söka direkt i volymerna och ladda ner böckerna. Man kan t.ex. göra en sökning på sin hemort och ta reda på vilka sagor som berättades just där, botanisera i ordspråk från olika håll av Svenskfinland, ta reda på hur man förr i tiden gjorde för att skydda sig mot otur eller hur man använde mögel.

Arbetet med projektet fortsätter alltjämt. Följande steg blir att indexera volymerna V1 Den äldre folkvisan och V3 Sånglekar på motsvarande sätt som spelmansvolymerna, och att digitalisera melodierna. Allt mer arkivmaterial publiceras även på SLS egen sökvy på den nationella söktjänsten Finna sls.finna.fi, där det redan finns bl.a. visuppteckningar av Greta Dahlström och Alfhild Forslin. Hänvisningar till de inskannade originalsamlingarna kommer ytterligare att berika webbplatsen Finlands svenska folkdiktning och ge besökaren direkt tillgång till upptecknat musikmaterial som inte ingår i de tryckta böckerna.

Ur stugan ut på nätet – att presentera traditionsbärarna och upptecknarna för en bredare publik

Mycket har alltså hänt sedan t.ex. Alfhild Forslin, som en av SLS utsända stipendiater, träffade Hanna Sandell i Bengtsby i Emsalö sommaren 1934. Eller sedan Greta Dahlström mötte Eva Gustava Jansson och därmed också hennes barnbarn Svea Jansson i Nagu i augusti 1923. För att inte glömma alla de andra stipendiaterna, studenterna och professorerna som arbetade hårt för att ta till vara den svenskspråkiga befolkningens traditioner, folkmelodier, trosföreställningar, sagor och sägner, drivna av hedersuppdraget att ”ta tillvara den svenska folksjälen i civilisationens utkant” (Protokoll fört vid Svenska litteratursällskapets styrelsemöte 19.11.1908, Förhandlingar och uppsatser 22, SSLS, Helsingfors 1909). Eller de hundratals traditionsbärare upptecknarna mötte på sina ofta strapatsrika färder.

Vägen från fältet och arkivet till en digital webbplats exemplifierar man gärna genom att lyfta fram en av SLS första stipendiater. Otto Andersson studerade bl.a. musikvetenskap för Martin Wegelius vid Helsingfors musikinstitut och är känd bland annat som grundare av Föreningen Brage 1906. Han besökte flera orter under sina aktiva år på fältet 1902−1907, och upptecknade otaliga spelmansmelodier i hela Svenskfinland och i svenskbygderna i Estland. År 1905 reste Andersson till Åland och Österbotten där han samlade in en fin skörd av melodier på över 350 sidor. Uppteckningarna och det rika bildmaterial som idag förvaras i SLS arkiv kom att benämnas SLS 105. I Maxmo i Österbotten träffade Andersson Mickel Bergman som uppträdde med bl.a. menuetter, polskor och polonäser som Andersson tecknade upp för eftervärlden. Så här beskrev Andersson mötet med Bergman:

Till Maksmo gjorde jag från Wörå en särledes lycklig utflykt. En spelman därstädes, Mickel Bergman, hade åter ett rikligt melodiförråd om också en del befunnos vara varianter till förut upptecknade. Af Mickel Bergman erhöll jag dessutom en mängd intressanta notiser om spelmännens utbildning fordomdags, huru de skulle “ga på läror” hos någon gammal spelman, innan de fingo rätt att utöfva spelmansyrket. (SLS 105 Otto Andersson, Dansmelodier från Österbotten och Åland, 1905)

Polska, Mickel Bergman, Maksmo.
Mickel Bergman spelade denna polska för Otto Andersson sommaren 1905 i Maksmo.
Erik Lönnberg spelar fiol, Otto Andersson skriver.
Upptecknaren utför sitt värv. Otto Andersson tecknar upp melodier efter Erik Lönnberg i Vittisbofjärd, i Björneborg. Gränstrakterna mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga områdena var också intressanta att undersöka för stipendiaterna.

I Finlands svenska folkdiktning finner man 34 melodier nedtecknade efter Bergman och alla dessa finns också tillgängliga i digital form, men i och med den digitala utgåvan kan vi också erbjuda Otto Anderssons personliga anteckningar och artiklar om hans möten med spelmännen. Via webbplatsen och de artiklar och referenser som finns där kan man således placera musiken i ett kulturellt sammanhang. Det är glädjande att kunna lyfta fram detta oerhört värdefulla traditionsmaterial, som en gång med stor möda samlades in. En digital publicering av materialet bidrar till att dessa skatter lever kvar och att kännedomen om dem ökar, samtidigt som personerna bakom materialet, både upptecknarna och traditionsbärarna, uppmärksammas. Så njut av vårt gemensamma värdefulla kulturarv, använd det och sprid det vidare! Berätta också gärna för oss hur vi kan bli ännu bättre på det vi gör och kan erbjuda er ännu mer. Välkomna på traditionsvetenskaplig upptäcktsfärd!

Källor och litteratur

Otryckta källor

SLS 105 Otto Andersson, Dansmelodier från Österbotten och Åland, 1905.

Tryckta källor

Ekrem, Carola 2004. ”’Belysandet af vår allmoges andliga lif’. Traditionsinsamlingen inom Svenska litteratursällskapet”. Arkiv, minne och glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885−2010. Red. Carola Ekrem, Pamela Gustavsson, Petra Hakala & Mikael Korhonen. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 22–198.

Finlands svenska folkdiktning, volymer I−VIII (21 volymer). SLS 1917−1975.

Bokserien består av följande:

I Sagor
A. referatsamling. Utg. Av Oskar Hackman.
1. 1917 (SLSS 132) 2. 1920 (SLSS 151)
B. Sagor i urval. Utg. Av Anders Allardt.
1. 1917 (SLSS 136) 2. 1920 (SLSS 163)

II Sägner
Utg. av V.E.V. Wessman.
1. Kulturhistoriska sägner. 1928 (SLSS 201)
2. Historiska sägner. 1924 (SLSS 174)
3. Mytiska sägner. 1931 (SLSS 226, 227)

III Ordstäv
Utg. av Väinö Solstrand. 1923 (SLSS 172)

IV Gåtor
Utg. av V.E.V. Wessman. 1949 (SLSS 327)

V Folkvisor
Utg. av Otto Andersson.
1. Den äldre folkvisan. 1934 (SLSS 246)
3. Sånglekar. 1967 (SLSS 423)

VI Folkdans
A. Instrumentalmusik.
Utg. av Otto Andersson.
1. Äldre dansmelodier. 1963 (SLSS 400)
2. Yngre dansmelodier. 1975. (SLSS 466)
3. Bröllopsmusik. 1964 (SLSS 402)
B. Dansbeskrivningar. Utg. av Yngvar Heikel. 1938 (SLSS 268)

VII Folktro och trolldom
1. Övernaturliga väsen. Utg. av Gunnar Landtman. 1919 (SLSS 147)
2. Växtlighetsriter. Utg. av Gunnar Landtman. 1925. (SLSS 184)
3. Människan och djuren. Utg. av V.E.V. Wessman. 1952 (SLSS 337)
4. Folktro om naturen. Utg. av V.E.V. Wessman. 1955 (SLSS 349)
5. Magisk folkmedicin. Utg. av V.W. Forsblom. 1927 (SLSS 195)

VIII Lekar och spel
Utg. av V.E.V. Wessman. 1962 (SLSS 390)

Protokoll fört vid Svenska litteratursällskapets styrelsemöte 19.11 1908, Förhandlingar och uppsatser 22, SSLS, Helsingfors 1909.

Internetkällor

http://folkdiktning.sls.fi

http://www.sls2.fi/folkdiktning (sidan gällde fram till 9.10.2019 och ersattes sedan av folkdiktning.sls.fi)

Please read our new privacy policy I accept
I vilken roll huvudsakligen läser du tidskrifter publicerade i Journal.fi?

Efter att du besvarat frågan spårar undersökningen vilka artiklar som läses med den valda rollen fram till 31.3.2020. Denna data kan inte kopplas till en enskild person.

Delta i vår läsarundersökning