Folk och musik 1995

Folk och musik 1995 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Denna årsbok ägnas den folkliga sången. Centralförbundet för folkmusik, som är samarbetsorgan för folkmusikorganisationerna i Finland, har utlyst år 1995 som ”Folksångens år”. Detta har inneburit att sången ljudit oftare och möjligen också starkare än vanligt i daghem och skolor, vid föreningsfester, allsångskvällar och konserter, samtidigt som den folkliga sångrepertoaren och sångstilen varit föremål för undervisning och analys vid kurser och seminarier.

En ståtlig upptakt fick ”Folksångens år” genom att den länge emotsedda utgåvan av finska ballader utkom i december 1994. I nära ett kvarts sekel har Anneli Asplund, forskare vid Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto (Finska litteratursällskapets folkminnesarkiv) och medlem av folkmusikinstitutets styrelse, bedrivit forskningar med tanke på denna utgåva. Boken, som bär titeln
Balladeja ja arkkiveisuja. Suomalaisia kertomalauluja, presenterar sådana finska visor som kan sägas tillhöra den nordiska traditionen. Vi finner en mängd medeltida ballader och s.k. yngre berättande visor som spreds i skillingtryck huvudsakligen under 1800-talet. För de finska folkmusikgrupperna har denna bok blivit en rik källa att ösa ur.  Artiklarna i föreliggande bok omspänner i stort sett alla den traditionella visans genrer. Vårt primära mål har varit att uppmärksamma olika traditionsmiljöer och den folkliga sångens och sångfunktionernas föränderlighet.

Annika Nordström, folkmusikkonsulent vid Musik i Väst, redogör för en nyligen genomförd undersökning av sångtradition i Sverige. Velle Espeland, chef för Visearkivet i Oslo, presenterar norsk sångtradition. Olle Edström, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet diskuterar jojkens förhållande till den samiska populärmusiken. Den isländska episka sångtraditionen granskas av Svend Nielsen som är arkivarie vid Dansk Folkemindesamling i Köpenhamn och som själv gjort insamlingar på Island. Den färöiska balladdansen är föremål för en analys av Eyöun Andreassen som är verksam vid Färöarnas universitet. Ingrid Riätel, folkmusikforskare i Estland, granskar folksångens betydelse för den estniska identiteten. Och slutligen tar biblioteksinformatiker Margareta Jorpes-Friman oss med till en åländsk traditionsmiljö i sökandet efter en personlig sångstil. Visor skapas, förändras, försvinner, återuppstår eller ersätts med nya. Gamla visor får nya funktioner och nya uppgifter. Det är en oupphörligt pågående process som ständigt erbjuder forskningen nya uppgifter.