Förord

Forskning om folkmusik kan ta sig många olika uttryck och former. Folkmusiken kan analyseras ur historiografiska, kulturanalytiska eller stilanalytiska perspektiv. Vidare kan den studeras inom flertalet vetenskapliga discipliner som inte är direkt kopplade till musikforskning såsom sociologi, antropologi, filosofi och pedagogik. I föreliggande nummer av Folk och musik ges några exempel på denna diversitet. Artiklarna bygger på föredrag som hölls på det webbinarium som arrangerades vid Finlands svenska folkmusikinstitut den 9 november 2023.

I Albin Ramadan Åslunds och Daniel Fredrikssons kulturanalytiskt färgade artikel undersöks hur musikgrupperna Garmarna och Hedningarna använder sig av, konstruerar och kommunicerar relationen till tid och rum i sina musikvideor. I artikeln diskuteras bland annat frågor om autenticitet och återbruk av historia och hur det bidrar till att forma samtidens uppfattning om folkmusikmiljöer. Martin Nybacka och Johannes Brusila redogör i sin artikel för esseharpan – ett unikt instrument av typen nyckelharpa som påträffats i svenska Österbotten på början av 1900-talet. De dryftar bland annat frågor om instrumentets utveckling och betydelse i olika kontexter. Erik Nylander och Henrik Fürst behandlar musikutbildningen vid folkhögskolor i Sverige. Folkmusikens plats i folkhögskoleundervisningen ägnas särskild uppmärksamhet, vilket är av intresse sett ur ett finlandssvenskt perspektiv eftersom många av de frågor som tas upp i artikeln också är relevanta i finländska folkhögskolesammanhang. Dessutom har ett antal folkhögskolor i Sverige fungerat som språngbrädor för finländare som siktat på en professionell karriär som folk- eller jazzmusiker. Malungs folkhögskola i Dalarna har specialiserat sig på folkmusik och många är de finlandssvenska spelmän som har tagit del av Malung folkhögskolas folkmusikundervisning för att förkovra sig i sitt eget musicerande.

Numret innehåller även folkmusikforskaren Annelis Asplunds recensioner av Märta Ramstens bok Framför mikrofonen och bakom. En personlig återblick på Svenskt visarkivs verksamhet med inspelningar av folkliga musiktraditioner från 2022 samt Gunnar Ternhags bok När jag spelade in. Minnesbilder och eftertankar från 2023.

Niklas Nyqvist

producent