Gå tillbaka till artikeldetaljer Förord

Förord

Välkommen att ta del av det tredje numret av nättidskriften Folk och musik! Det första numret av årsboken gavs ut av Finlands svenska folkmusikinstitut år 1992. Efter en tids uppehåll återuppstod Folk och musik 2019 som en populärvetenskaplig Open Access-tidskrift med fokus på den folkliga musik- och dansutövningen i det svenska Finland och i Norden. Huvudredaktör för det allra första numret av årsboken var Ann-Mari Häggman – vem annars kunde man nästan våga sig påstå. Ann-Mari Häggman, som beviljades professorstitel 2004, har under årens lopp blivit synonym med finlandssvensk folkmusik.

Det här numret av Folk och musik är ett temanummer med fokus på Ann-Mari Häggman och undertecknad och alla andra inblandade i numret vill genom denna fokusering lyfta fram hennes insatser för folkmusikfältet i Finland och Norden samtidigt som vi lyckönskar henne med anledning av att hon fyller jämna 80 år. Grattis Ann-Mari!

Ann-Mari Häggmans insatser för etablerandet av en ”finlandssvensk” forskningstradition och tillgängliggörande av finlandssvensk folkmusik kan inte underskattas. Hennes gärning har också tagit sig många olika former (insamling, arkivering, forskning, publicering, redaktörskap, undervisning, organisatoriska- och sakkunniguppdrag) i en sådan omfattning att den inte enkelt låter sig fångas och beskrivas, inte ens i en nätpublikation. Den CV och publikationsförteckning som har inkluderats i numret ger en liten inblick i Häggmans arbete men också dess genomslag och uppskattning. Utöver folkmusiken har Häggman genom åren sysslat med mycket inom kulturlivet och samhället överlag, bl.a. innehaft en stor mängd förtroendeuppdrag inom olika centrala institutioner: det är inte helt obefogat att tala om ett verkligt kulturlivets styrelseproffs.

En central position i temanumret innehas av professor Johannes Brusilas intervju med Ann-Mari Häggman där hon blickar tillbaka på sin karriär inom folkmusikfältet och –forskningen. Häggman, själv erkänd folkmusikinsamlare och intervjuare, skildrar framväxandet och etablerandet av en folkmusikrörelse och folkmusikforskning på svenska i Finland, men denna gång är det hon själv som är informanten. Samtalet tar läsaren med på en fascinerande resa från morfars sång i barndomshemmet till medeltida ballader, för att slutligen landa i en diskussion kring de etiska frågeställningar som dagens teknik och krav på digitalisering ställer. Förbi passerar centrala personer som Oskar Rancken, Otto Andersson, John Rosas, Alfhild Forslin, Greta Dahlström och Svea Jansson men också nordiska kolleger, aktörer, eldsjälar och organisationer som på olika sätt har bidragit till att vi idag har ett Folkmusikinstitut och sjudande nätverk bestående av aktiva folkmusiker runtom i Svenskfinland

För en som inte var med då det begav sig utan idag får skörda frukterna av många andras hårda arbete är intervjun fascinerande och tankeväckande läsning. Tacksamheten gentemot dem som banat väg förpliktar dagens aktiva att vårda gräsrötterna och de kulturbärande organisationer vi har.

Som komplement till intervjun har redaktionen i samråd med Häggman valt att återpublicera ett halvdussin texter som på olika sätt belyser den ämnesmässiga mångfalden i hennes forskning. De utvalda texterna fokuserar på olika element i den finlandssvenska folkmusiken: den klingade musiken, instrumenten, insamlarna, utövarna men också musikens roll för konstruerandet av identitet, både här och over there. Vi hoppas att tillgängliggörandet av artiklarna som nätpublikationer ska bidra till ett ökat intresse för den finlandssvenska folkmusiken men också ge näring till nya infallsvinklar på den. I den publikationsförteckning som ingår i numret finns mer information om Häggmans publikationsverksamhet.

I egenskap av redaktionsrådsmedlem vill jag avslutningsvis tacka producent Annika Richard (numera arkivarie) för det goda redaktionella samarbetet under de gångna åren och önska producent Niklas Nyqvist välkommen tillbaka som huvudredaktör för Folk och musik efter en period av forskningsledighet.

Jakobstad, april 2021

Kaj Ahlsved, musikforskare och medlem i redaktionsrådet för Finlands svenska folkmusikinstitut