Det klingar i arkiven

Jojkens variationsrikedom

Ett exempel på ett fördjupningsmaterial finns under presentationen Jojkens variationsrikedom där insamlaren Karl Tirén intar en särställning. Åren 1913–1915 gjorde han närmare 300 fonografinspelningar av jojk. Vaxrullarna han använde vid inspelningstillfällena förvaras i dag dels hos Musikverket/Svenskt visarkiv dels i Isofs arkiv i Uppsala. Samtliga inspelningar har digitaliserats och genom ett samverkansprojekt där även Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum medverkat presenteras jojkarna samlat på Musikverkets webbsida Samiska röster/Sáme jiena. I arkivet i Umeå finns Karl Tiréns personarkiv bevarat och digitaliserat, vilket möjliggör en framtida publicering även av hans skriftliga material. Boken Jojksamlaren Karl Tirén av Gunnar Ternhag är numera slutsåld hos Isof, men har skannats in och går att ladda ner som pdf från Isofs webbplats (Ternhag 2000).

I Isofs arkiv i Uppsala och Umeå finns även en mängd andra inspelningar av jojk, och på webbsidan presenteras ett urval för att demonstrera jojkens variationsrikedom vad gäller till exempel tema, melodi, ton, styrka och tempo. Den kan låta på olika sätt i olika språkområden, och ha en bestämd eller improviserad text.

Musiksalen

I Musiksalen kan du ta del av folklig sång och musik från Isofs arkiv och söka bland låtar och visor. Arkivmaterialet som presenteras där består framför allt av noter, ljudinspelningar och vistexter. Ett exempel är Fäbodpsalm där besökaren på sidan kan lyssna på inspelningen från 1969 och genom att klicka sig vidare till Elsa Lindvärns folkmusiksamling få reda på mer om den mångsidiga musiker som framför stycket och lyssna på fler inspelningar från Isofs arkiv i Göteborg. Många av de nedtecknade visorna som presenteras i Musiksalen har hämtats ur Gustaf Ericssons vissamling som förvaras i arkivet i Uppsala. Under andra halvan av 1800-talet samlade Gustaf Ericsson in nästan tusen visor och ramsor och skapade därmed en av landets största vissamlingar. I Register över visor och ramsor från norra Södermanland har de uppordnats och förtecknats efter visornas typ av Katarina Hammarström. Publikationen går både att beställa och att ladda ner från Isofs webbplats (Hammarström 2014).

Hitta folkmusiken

Databasen Hitta folkmusiken består av inspelningar av visor och låtar från Västsverige som visas på en karta. Inspelningarna kommer framför allt från Västra Götalandsregionen – från Bohuslän, Dalsland och Västergötland. Databasen innehåller cirka 16 000 poster. Allt är sökbart, en del är också lyssningsbart. Av upphovsrättsliga skäl är endast en mindre del lyssningsbart via webben, men hela det inspelade materialet finns tillgängligt i särskilda lyssningsstationer vid Bohusläns museum i Uddevalla och vid Isofs arkiv i Göteborg.

Visböcker

Genom historien finns en lång tradition av att nedteckna visböcker. Några finns bevarade och på Isofs webbplats presenteras Botwid Pärsons visbok från slutet av 1700-talet, Johan Carl Schedins visbok från 1800-talet och Syskonen Petterssons visbok från 1900-talet av arkivet i Göteborg. Från arkivet i Uppsala visas Nils Denckers notbok med avskrifter från ”Sammelband aus Annenhof” innehållande avskrifter från 1931 med musikupp­teckningar från Riga, Lettland respektive Königsberg, Tyskland (nu Kaliningrad, Ryssland).

Musikaliska realia

I samlingarna finns exempel på material som samlats in från ett visst geografiskt område, med särskilt fokus på en viss genre eller en musikalisk utövare.

Den vokala musiken består av en mängd olika genrer, bland annat medeltida ballader, skämtvisor, psalmer, årsbundna visor, marscher kopplade till livshögtider såsom brud- och begravningsmarscher, hälsnings- och hyllningsvisor, dansmusik, kärleksvisor, vaggvisor, körsång, jojk, gånglåtar, vallvisor, kulning, lockrop för kor och getter, sjömansvisor, dryckesvisor, nidvisor, arbetsvisor, skillingtrycksvisor, allsånger och tillfällesvisor.

Sammanhörande med musiken är dansen och i arkiven finns dansmelodier, låtar och enstaka danser dokumenterade, däribland hambo, hambopolskor, -polketter, hamburskor, kadriljer, mazurkor, Näckens/strömkarlens/hin håles med flera dansmelodier, polskor och polketter, schottis, ”Skevarlappen” och valser.

Arkivmaterialet innehåller också uppgifter om spelmän, deras sociala och ekonomiska förhållanden samt sägner och berättelser om spelmän. Instrument som omnämns är horn, pipa, lur, näverlapp, klarinett och dylikt, fiol, nyckelharpa, gitarr, cittra, orgel, piano, psalmodikon, dragspel, mungiga, munspel och andra instrument (Isof, DFU, realkatalog).

Typer av material

Arkivsamlingarna hos Isof är tillgängliga för allmänheten och innehåller stora samlingar med folklig sång, musik och dans från olika delar av landet. Här finns såväl skriftligt som ljudande material, såsom noter, sångtexter, handskrivna visböcker, fotografier och teckningar som illustrerar texten, dansuppteckningar och inspelningar av levande musik samt intervjuer och svar på de frågelistor om vokal- och instrumental musik som sänts ut av arkiven och besvarats från stora delar av landet. Materialet omfattar även ett fåtal videoinspelningar (Isof, accessionsregister). Delar av samlingarna är digitaliserade och kopior kan beställas för den som inte har möjlighet att besöka arkiven.