Arkiv

2025

Dansen och musiken hör ihop, men hur? Det frågar sig Mats Nilsson (Göteborgs universitet) i sin artikel ”40 år av forskning om folklig dans” i årets nummer av Folk och musik. Numret är ägnat folkdans och folkdansforskning i Norden. Skribenter är, förutom Mats Nilsson, Petri Hoppu (Uleåborgs yrkeshögskola), som i sin artikel redogör för danserna kadrilj, menuett och purpuri och hur dessa gamla danstraditioner har kunnat överleva i det moderna samhället i Finland, samt Anne Margrethe Fiskvik (NTNU), som skrivit om hallingen som scenisk dans. Numret innehåller även en artikel av Elina Seye om ICTMD (International Council for Traditions of Music and Dance) och dansforskningen samt Sofia Joons lectio praecursoria om avhandlingen Det var främlingar och dock fränder – estlandssvenska identitetsformeringar med visor som verktyg.

Redaktör: Niklas Nyqvist

Omslag: Ulrika Fougstedt
2024

Forskning om folkmusik kan ta sig många olika uttryck och former. I årets nummer av Folk och musik ges några exempel på folkmusikforskningens mångfald genom artiklar som bygger på föredrag som hölls på ett webbinarium kring folkmusikforskning som arrangerades vid Finlands svenska folkmusikinstitut den 9 november 2023. Artikelförfattare är: Albin Ramadan Åslund och Daniel Fredriksson; Martin Nybacka och Johannes Brusila; Erik Nylander och Henrik Fürst. Numret innehåller även folkmusikforskaren Annelis Asplunds recensioner av Märta Ramstens bok Framför mikrofonen och bakom. En personlig återblick på Svenskt visarkivs verksamhet med inspelningar av folkliga musiktraditioner från 2022 samt Gunnar Ternhags bok När jag spelade in. Minnesbilder och eftertankar från 2023.

Redaktör: Niklas Nyqvist

Omslag: Ulrika Öhman
2023

Folk och musik 2023 innehåller artiklar av föreläsare på webbinariet ”Folkmusik som källa till inspiration och identifikation” som arrangerades av Finlands svenska folkmusikinstitut den 18 oktober 2022. Numret innehåller artiklar av professor Alf Arvidsson, FD Daniel Fredriksson och FD Johanna Björkholm. Därtill innehåller numret en artikel av Tom Forsman som presenterar projektet Folkmusik i Sydösterbotten. Ämnen som behandlas av artikelförfattarna rör folkmusikens begreppshistoria, folkmusiken och -dansen som immateriellt kulturarv samt hur folkmusikaliskt arkivmaterial kan användas i konsertsammanhang. Numret innehåller också en recension av boken Langeleiken – heile Noregs instrument samt en presentation av en ny webbplats vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) där man presenterar institutets folkmusikaliska arkivmaterial.

Redaktör: Niklas Nyqvist

Omslag: Ulrika Öhman
2022

Folk och musik 2022 innehåller artiklar av föreläsare på webbinariet ”Folkviseforskningen i Norden idag och dess koppling till det svenska Finland” som arrangerades av Finlands svenska folkmusikinstitut den 4 november 2021. Numret innehåller artiklar av FD Ingrid Åkesson, FD Magnus Gustafsson och FD Helen Rossil. Ämnen som behandlas av artikelförfattarna är balladsång, valsens historia och psalmsång i Danmark. Därtill innehåller numret kortare texter om Erkki-Alakönnis insamlarverksamhet, fiolspelstraditionen i Kaustbys väg till Unescos lista över immateriella kulturarv samt en intervju med Désirée Saarela-Portin om det nygrundade Lafo folkmusikcenter i Lappfjärd.

Redaktör: Niklas Nyqvist

Omslag: Ulrika Öhman
2021

Folk och musik 2021 tillägnas professor Ann-Mari Häggman och hennes centrala insatser inom folkmusikfältet och folkmusikforskningen. Numret innehåller sex av Häggmans tidigare utgivna artiklar som återpubliceras i faksimil. Numret består också av en omfattande intervju med Häggman, gjord av professor Johannes Brusila, som fokuserar på forskning, förvaltning och förändring inom finlandssvensk folkmusik och den roll som Häggman haft i dessa sammanhang. Därtill publiceras utvalda delar ur Häggmans merit- och publikationsförteckningar.

Redaktör: Niklas Nyqvist

Omslag: Ulrika Öhman
2020

I det andra numret av den digitala tidskriften Folk och musik kan man bland annat läsa om det kommunistiska folkdanslaget Skäran som var aktivt i Sverige i början och mitten av 1900-talet och om Karl Tirén som i början av 1900-talet gjorde ett av de största insamlingsprojekten av samisk jojk i Sverige. Dessutom kan man läsa om skillingtrycksvisornas historia och den betydelse de hade både som informationsspridande och underhållande medium i Sverige, speciellt under dess storhetstid på 1800-talet.

Utöver dessa artiklar presenteras aktuella arkivprojekt som pågår i Norden och arbetet bakom den nyutgivna webbplatsen för Finlands svenska folkdiktning som lanserades hösten 2019.

Redaktörer: Annika Richard och Fredrik Hertzberg
Omslag: Ulrika Öhman

ISBN 978-951-583-504-8 (online)
2019

Folk och musik som tidigare getts ut i tryckt form ges nu för första gången ut som e-tidskrift. Artikelförfattarna Hållbus Totte Mattsson, Owe Ronström, Kim Ramstedt och Gjermund Kolltveit är från Sverige, Finland och Norge, och den röda tråden i artiklarna är folkmusiken i dag i de olika nordiska länderna. Frågor som diskuteras är bland annat hur den digitaliserade och globaliserade värld vi lever i påverkar den lokala folkmusiken på olika sätt, och hur lätt det i dag är att sprida musiken utöver egna gränser. Den utvecklade teknologin skapar nya vägar och möjligheter för folkmusiken och bidrar till att t.ex. äldre material kan (åter)användas och inkorporeras på olika sätt, och därmed även återupptäckas.

Redaktörer: Annika Richard och Fredrik Hertzberg
Omslag: Ulrika Öhman

ISBN 978-951-583-466-9 (online)
Folk och musik 2006

Folk och musik 2006 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Bellman på Hanaholmen är namnet på den publikation som Bellmansällskapet i Finland utger efter Bellmanfestivalen som hölls 22-23 oktober 2004 på Hanaholmen — kulturcentrum för Sverige och Finland. Bellmanfestivalen arrangerades av Bellmansällskapet i Finland i samarbete med Hanaholmen, och i samverkan med Finska Vetenskaps-Societeten och Finska sällskapet för 1700-talsstudier. Bellmanssällskapet i Sverige, Selskabet Bellman i Danmark, Par Bricole i Stockholm och andra organisationer till Bellmans minne var inbjudna och representerade. I likhet med artiklarna i rapporten från Bellmansällskapets symposium år 2000, Sångens poetik, ingår också festivalpublikationen i Finlands svenska folkmusikinstituts skriftserie Folk och musik med institutets chef, professor Ann-Mari Häggman som utgivare.

I skriften Bellman på Hanaholmen ingår artiklarna av de nio nordiska Bellman- och sjuttonhundratalsforskarna som höll föredrag under festivalen, därtill en bordsvisa till känd Bellmanmelodi av Lars Huldén, och fjorton bilder från festivalen. Publikationen är att betrakta som slutrapport om det största projekt som Bellmansällskapet i sin 30-åriga tillvaro i Finland har förverkligat.
Folk och musik 2004–2005

Folk och musik 2004–2005 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Finlands svenska folkmusikinstitut firade sitt 25-årsjubileum år 2003 med en rad aktiviteter. Jubileet kulminerade i ett nordiskt seminarium på temat ”Folkmusik och etnicitet” med åtföljande festsupé för inbjudna gäster samt en folkmusikkonsert. Temat för forskarseminariet var Folkmusik och etnicitet. Syftet med seminariet var att ge nordiska folkmusikforskare tillfälle att utbyta tankar och kunskaper om folkmusikens användning i kulturellt och politiskt syfte. I de nordiska länderna har folkmusik använts för att bygga upp nationella identiteter och lyfta fram ”nationella särdrag” i över hundra års tid. Temat väckte stort intresse bland de nordiska folkmusikforskarna och hela 26 folkmusikforskare från samtliga nordiska länder slöt upp. Intresset var stort också från mediernas sida. Under seminariet visade elva föreläsare hur traditionell musik används för att representera och skapa etnicitet och nationalism i de nordiska länderna. Föredragen följdes upp med livliga diskussioner på detta tema, men man hann också avhandla övriga aktuella projekt som seminariedeltagarna hade på sin agenda. Föredragen utgör basen för artiklarna i denna skrift.
Folk och musik 2002–2003

Folk och musik 2002–2003 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Tillkomsten av Finlands svenska folkmusikinstitut 1978 var ett resultat av impulser från flera håll. Tanken låg i tiden och kändes mogen. Initiativet föddes spontant och fick ett gott mottagande. Bitvis har det varit jobbigt, problem har inte saknats, men mestadels har institutet gått från klarhet till klarhet. Det har blivit en finlandssvensk angelägenhet och funnit sin plats i kulturarbetet. Folk och musik 2002–2003 är en jubileumsskrift, en återblick ur ett brett perspektiv.
Folk och musik 2001

Folk och musik 2001 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Finlands svenska folkmusikinstituts årsbok 2001 har som tema ”Sångens poetik med särskild hänsyn till Carl Michael Bellmans diktning”. Årsboken ges ut i samarbete med Bellmansällskapet i Finland, som tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland anordnade en konferens kring detta tema 8–10.9.2000. Konferensen samlade ett sextiotal deltagare. Bland föredragshållarna märks litteraturvetare, språkforskare, folklorister, historiker, musikforskare och författare, d.v.s. konferensen var i högsta grad tvärvetenkaplig.

Medlemmar ur Bellmansällskapen i Finland, Sverige och Danmark hade infunnit sig och bidrog till animerade diskussioner. Utöver den ordinarie konferensen gavs en programafton för allmänheten, där prof. James Massengale medryckande presenterade ”Bellman och melodierna”, varvid han dels spelade melodiexemplen på piano, dels framförde dem vokalt. Lektor Silvester Mazzarella framförde några Bellmanvisor som han översatt till engelska och sångaren Paul von Weymarn underhöll med Bellmanvisor på svenska och finska.

Stor uppskattning väckte också den nyskrivna dikt som Bellmansällskapets ordförande Lars Huldén framförde vid banketten. I samband med besöket på Sveaborg överraskades konferensdeltagarna av Ulla Winblad, som plötsligt slog upp en dörr och tömde en potta framför konferensdeltagarnas fötter. Årsboken upptar samtliga föredrag som hölls vid konferensen. Eftersom vi gärna vill låta en större publik ta del av de diskussioner som fördes, de meddelanden som gavs och den underhållning som bjöds, presenterar Lars Huldén i en inledning konferensens förlopp och några av de programpunkter som bidrog till att ge konferensen dess varma och muntra inramning. Som brukligt är upptar årsboken även folkmusikinstitutets redogörelse för föregående års verksamhet.
Folk och musik 2000

Folk och musik 2000 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

I traditionsarkiven finns idag ett rikt och brokigt material som belyser olika sidor av den folkliga kulturen i Finlands svenskbygder. Uppteckningsarbetet tog fart i mitten av 1800-talet och i dag dokumenterar de finlandssvenska traditionsarkiven livet i stad och på landsbygd med hjälp av modern teknisk utrustning såsom videokameror och digitala bandspelare. Arkiven växer och arkivalierna ändrar karaktär. Vi, som är knutna till något traditionsarkiv, får ibland frågan: ”Vad finns i ert arkiv?” Lättast besvaras den frågan genom en hänvisning till kataloger och register. Men nu har vi, en grupp folklorister i Helsingfors, Åbo och Vasa, gjort det som många drömt om att få göra. Vi har nämligen gått på upptäcktsfärd i våra arkiv och låtit oss inspireras av sådant som vi funnit unikt eller spännande och som givit anledning till funderingar och reflexioner av olika slag. Resultatet har blivit en bok som handlar om gammalt och nytt, visor och berättelser, upptecknare och traditionsbärare, sång- och dansmiljöer - och inte minst om forskningens och allmänhetens föränderliga syn på traditionen och dess bärare.
Folk och musik 1999

Folk och musik 1999 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Denna årsbok, den åttonde i ordningen, har populärmusiken som tema. Finlands svenska folkmusikinstitut har i samarbete med Svenska kulturfonden inlett ett forskningsprojekt som tar sikte på en beskrivning av den finlandssvenska populärmusiken. Hur ser den finlandssvenska populärmusiken ut? Varifrån kommer impulserna? Hur avspeglar musiken den finlandssvenska identiteten? Hur skiljer sig regionerna från varandra? Vem bär upp denna musik, vilka är utövare, lyssnare och dansare? Detta är några av de frågor vi önskar få svar på.

Med denna bok har vi velat fästa uppmärksamheten vid populärmusiken som ett angeläget forskningsobjekt. Vi är glada över att vi lyckats engagera forskare som fördjupat sig i populärmusikens väsen och i olika populärmusikmiljöer. Deras uppsatser visar tydligt vilken stor betydelse det här slaget av musik har i vårt dagliga liv, hur stark musikens roll är som identitetsskapande faktor och vilka fascinerande uppgifter som erbjuds forskarna på detta hittills rätt outforskade område.
Folk och musik 1997–1998

Folk och musik 1997–1998 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Var finns Lönnrots originaluppteckningar? Finns det uppteckningar av spelmansmusik på Island? Har någon tillvaratagit invandrarnas musik? Finns det inspelningar av kvaddans på Färöarna? Var kan jag hitta uppteckningar av gamla menuetter? Finns det varianter av ”Herrarna i hagen” i andra nordiska länder?

Vi som har vår dagliga verksamhet vid forskningsinstitutioner och traditionsarkiv i Norden får ofta besvara frågor som dessa. Trots att det vid de enskilda institutionerna bedrivs en aktiv upplysningsverksamhet bl.a. genom utgivning av tryckta kataloger över samlingarna, finns det ett uppenbart behov av en översiktspresentation av det folkmusikmaterial som tillvaratagits på nordiskt traditionsområde.

I samarbete med våra nordiska kolleger har vi på Finlands svenska folkmusik institut därför sammanställt en bok, som skall ge en kort redogörelse för den insamling som gjorts och en beskrivning av det folkmusikmaterial som finns i arkivens uppteckningar och inspelningar. Boken har utformats som en handledning för studerande (i musikvetenskap, musiketnologi, folkloristik och etnologi), vilka behöver få tag på material för undersökningar och avhandlingar. Till vår målgrupp har vi också räknat dagens utövare, som bidrar till att hålla folkmusiken levande och göra den känd i vida kretsar. Inte minst riktar vi oss till den musikintresserade allmänheten, som vi tror kan ha stor glädje av denna kartläggning. Vår förhoppning är att vi med denna bok skall kunna inspirera till fortsatt insamling och till flitigt utnyttjande av det folkmusikmaterial som reda nu finns i arkiven.
Folk och musik 1996

Folk och musik 1996 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Året 1996 var Folkmusikens och dansens år i Finland. Med anledning av detta år har årets nummer fått formen av en festskrift med den sammanfattande titeln Folkmusik i förändring. Den är något större till omfånget än de tidigare volymerna i serien och den har fått ett nytt omslag i färg. Vår förhoppning är att boken skall spegla något av den bredd och variationsrikedom som folkmusikfältet i dagens Finland kan uppvisa.
Folk och musik 1995

Folk och musik 1995 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Denna årsbok ägnas den folkliga sången. Centralförbundet för folkmusik, som är samarbetsorgan för folkmusikorganisationerna i Finland, har utlyst år 1995 som ”Folksångens år”. Detta har inneburit att sången ljudit oftare och möjligen också starkare än vanligt i daghem och skolor, vid föreningsfester, allsångskvällar och konserter, samtidigt som den folkliga sångrepertoaren och sångstilen varit föremål för undervisning och analys vid kurser och seminarier.

En ståtlig upptakt fick ”Folksångens år” genom att den länge emotsedda utgåvan av finska ballader utkom i december 1994. I nära ett kvarts sekel har Anneli Asplund, forskare vid Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto (Finska litteratursällskapets folkminnesarkiv) och medlem av folkmusikinstitutets styrelse, bedrivit forskningar med tanke på denna utgåva. Boken, som bär titeln
Balladeja ja arkkiveisuja. Suomalaisia kertomalauluja, presenterar sådana finska visor som kan sägas tillhöra den nordiska traditionen. Vi finner en mängd medeltida ballader och s.k. yngre berättande visor som spreds i skillingtryck huvudsakligen under 1800-talet. För de finska folkmusikgrupperna har denna bok blivit en rik källa att ösa ur. Artiklarna i föreliggande bok omspänner i stort sett alla den traditionella visans genrer. Vårt primära mål har varit att uppmärksamma olika traditionsmiljöer och den folkliga sångens och sångfunktionernas föränderlighet.

Annika Nordström, folkmusikkonsulent vid Musik i Väst, redogör för en nyligen genomförd undersökning av sångtradition i Sverige. Velle Espeland, chef för Visearkivet i Oslo, presenterar norsk sångtradition. Olle Edström, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet diskuterar jojkens förhållande till den samiska populärmusiken. Den isländska episka sångtraditionen granskas av Svend Nielsen som är arkivarie vid Dansk Folkemindesamling i Köpenhamn och som själv gjort insamlingar på Island. Den färöiska balladdansen är föremål för en analys av Eyöun Andreassen som är verksam vid Färöarnas universitet. Ingrid Riätel, folkmusikforskare i Estland, granskar folksångens betydelse för den estniska identiteten. Och slutligen tar biblioteksinformatiker Margareta Jorpes-Friman oss med till en åländsk traditionsmiljö i sökandet efter en personlig sångstil. Visor skapas, förändras, försvinner, återuppstår eller ersätts med nya. Gamla visor får nya funktioner och nya uppgifter. Det är en oupphörligt pågående process som ständigt erbjuder forskningen nya uppgifter.
Folk och musik 1994

Folk och musik 1994 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Årets nummer av Folk och musik vill uppmärksamma den folkliga musikens instrument och instrumentbygge. Intresset för de instrument som använts i folkligt musicerande har under de två senaste decennierna ökat i takt med att utövarnas skara vuxit. Instrumentens historia, deras användning och utformning samt spelteknik under olika tider har fascinerat såväl forskare som utövare. Gamla bortglömda instrument har tagits till heders igen och nya instrument har rekonstruerats efter gammal modell. Finlands svenska folkmusikinstitut har årligen anordnat instrumentbyggnads-kurser, som samlat ett tjugotal deltagare. I det svenska Finland kan vi nu räkna med ett hundratal verksamma instrumentbyggare. Kvaliteten på de tillverkade instrumenten är hög; flera byggare har hemfört pris, såväl i nationella som internationella sammanhang.

Fil.dr Gunnar Ternhag, forskare vid Dalarnas forskningsråd, inleder årets nummer med en redogörelse för det nya instrumentintresset i Sverige. Han granskar sambandet mellan forskning och utövning. Institutets direktor fil.dr Ann-Mari Häggman granskar de uppgifter som föreligger om de österbottniska spelmännens instrument under tidsperioden 1850–1930. Artikeln baserar sig huvudsakligen på material som hon under två decennier tillvaratagit genom fältforskning. Cand.philol. Reidar Sevåg verkade under åren 1972–1992 som forskare vid Norsk folkemusikksamling, Universitetet i Oslo. Här presenterar han de två fioltyper som dominerat den norska spelmanstraditionen, d. v. s. vanlig fiol s. k. flatfela och hardingfela. Fil.kand. Hannu Saha är chef för Kansanmusiikki-instituutti (Folkmusikinstitutet) i Kaustby. Han är såväl folkmusikforskare som utövare. Här presenterar han det finska nationalinstrumentet kantele. Violinbyggarmästare Michael Wallmo har tillsammans med sin kollega Jan Larsson varit lärare vid institutets fiolbyggarkurser. Han låter oss i sin artikel ta del av en professionell fiolbyggares hantverk.

Artiklarna pekar på mångfalden och bredden i den instrumentflora som varit knuten till det folkliga musicerandet. Vår förhoppning är att vi med detta temanummer skall stimulera intresset för forskning, samtidigt som vi vill uppmuntra utövare och byggare till fortsatt aktivitet.
Folk och musik 1993

Folk och musik 1993 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

Med detta nummer av Folk och musik vill vi uppmärksamma några aktuella forskningsprojekt och begivenheter på folkmusikens område. Artikelförfattarnas hemvist inom olika vetenskapsdiscipliner säger kanske något om bredden på den verksamhet som nu pågår inom den folkliga musiksektorn.

Fil. dr Leif Finnäs är verksam som överassistent vid Pedagogiska institutionen inom Österbottens högskolas samhälls- och vårdvetenskapliga fakultet i Vasa. Han har ägnat sig åt musikpedagogisk och musikpsykologisk forskning. Fil. kand. Hannu Saha är chef för Kansanmusiikki-instituutti i Kaustby. Han är aktiv som kulturadministratör – han är bl. a. medlem av Statens tonkonstkommission – och uppträder även själv som utövande musiker med kantele som specialinstrument. Fil. dr Olav Solberg, förste amanuens i nordisk litteratur vid Telemark distriktshogskole, disputerade 1991 på en avhandling Den omsnudde verda, Ein studie i dei norske skjemteballadane. Han har skrivit läroböcker och en hel del artiklar i litterära och kulturella ämnen. Fil. dr Christoffer H. Ericsson är konsthistoriker. Vid sidan av romersk kejsartidsarkitektur har han specialiserat sig på hamnar. Han är även sjöhistoriker och sjöofficer knuten till Åbo Akademis Sjöhistoriska arkiv och bibliotek. Hans intresse för Evert Taube och dennes diktning sammanhänger med intresset för sportsegling och skärgårdsliv. Fil. dr Märta Ramsten är verksam som arkivarie vid Svenskt visarkiv i Stockholm, där hon är ansvarig för fonogramavdelningen. I tjugofem års tid har hon genom inspelningsresor runtom i Sverige – vilka också utsträckt sig till Norge och det svenska Finland – dokumenterat folkmusik. I maj 1992 disputerade hon vid Musikvetenskapliga institutionen i Göteborg för doktorsgraden på avhandlingen Återklang. Svensk folkmusik i förändring 1950–1980.
Folk och musik 1992

Folk och musik 1992 finns publicerat på Finna: https://sls.finna.fi

I detta nummer presenterar Anneli Asplund, forskare vid Finska Litteratursällskapets Folkminnesarkiv (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto) spelmannen Matti Haudanmaa. Anneli Asplund har tillsammans med Juha Kangas och Vesa Tapio Valo utgivit boken Kulkurista kuninkaaksi. Matti Haudanmaan musiikki ja elämä (Helsinki 1990).

Institutets direktor Ann-Mari Häggman presenterar material från ett av folkmusikinstitutets egna projekt som tar sikte på att dokumentera den estlandssvenska vissångerskan Maria Murmans liv.

Mag. art. Anders Christensen och arkivarie Svend Nielsen, som är knutna till Dansk Folkemindesamling i Köpenhamn, redogörför insamling av dansk danstradition med hjälp av videoinspelningar.

Gerald Porter, lektor i engelska vid Vasa universitet, disputerade i maj 1992 vid Umeå universitet på en avhandling The English Occupational Song (Stockholm 1992). I något omarbetad form presenterar han här på svenska ett avsnitt ur avhandlingen.

Tellef Kvifte, förste konservator vid Norsk Folkemusikksamling i Oslo, redogör för ett samnordiskt projekt som syftar till en katalogisering av folkmusikmaterial med hjälp av dator.

Arkiv

Senaste numret